Vad är synskärpa

Synskärpa

Synskärpa är ett begrepp som inte är så användbart för den som vill lära sig att se bättre med synfokus (läs mer om synfokus på TonyHelinsky.se/synfokus) för att slippa använda glasögon och linser.

Den absoluta synskärpan i form av den upplösning som finns i ett öga är inte möjlig att förändra med glasögon/linser.

Den absoluta synskärpan är föränderlig i olika förhållanden. Mest förändras den beroende på ljusförhållanden. Däremot är dess maximala möjlighet alltid vad den är i grund och botten med de antal synceller som finns i ögat.

Synskärpan kan inte förbättras med glasögon eller linser.

Den kan däremot naturligtvis försämras med ”solglasögon” som gör allt mörkare och därmed försämrar ljuset. I extrema situationer med extrem ljusstyrka, i form av endast vit snö till exempel, så kan en förmörkning såklart göra att det blir möjligt att registrera mer än utan förmörkning.

Jämför med en digitalkamera, där finns ett visst antal megapixlar när du köper den och antalet megapixlar ökar inte hur mycket du än betalar för att köpa till olika objektiv. Det enda som händer är att du blir fattigare, du slipper gå fram eller tillbaka och bilderna blir mindre eller större. Någon högre upplösning i form av fler megapixlar får du naturligtvis inte.

Problemet för den som upplever att den ser bättre med glasögon och linser är inte synskärpa.

Synskärpa är inte något som är möjligt att mäta objektivt utan det görs genom att ställa frågor till den som ”undersöks”/”utvärderas” om hur den personen upplever olika.

Normalt sett används an affisch med olika bokstäver i olika storlekar.

I teorin skulle man kunna tänka sig att en person fokuserar på ett visst avstånd, det närmaste den kan fokusera på eller det som den som längst bort kan fokusera på. Om denna person skulle frysas i detta ögonblick och det vore möjligt att garantera att denna person verkligen nått sitt bästa möjliga avstånd, nära respektive borta, så skulle det rent hypotetiskt kunna fungera. Men det går bara om det som undersöks är en maskin av något statiskt slag, så som en kamera med ett objektiv. Det går inte att göra med en människa.

De gifter som används för att förlama muskulatur som styr pupillens sammandragning och/eller ögats cilliarmuskel (”belladonna”-droppar, ”cykloplegika” etc.) försätter endast den förlamade personen i ett hopplöst, okänt, ovant, onaturligt och obekvämt tillstånd som inte alls säger något om personens dynamiska förmåga att se på olika avstånd.

När det handlar om en människa som till sin absoluta natur är varierande och alltid påverkad av en mängd olika faktorer i just det ögonblick som människan utvärderas, så som trötthet, medvetna och omedvetna tankar och känslor kring sig själv, kring andra närvarande, kring själva förfarandet etcetera.

Synskärpa utger sig för att på något objektivt sätt med ett numeriskt mått kunna mäta människors syn i form av ögats upplösningsförmåga. Det som begreppet synskärpa egentligen utger sig för att mäta är förmågan att fokusera, men det låter sig absolut inte göras med dagens tester som använder tvådimensionella tvåfärgade (binära, endast två nyanser, med total avsaknad av dynamik i gråskala såväl som färg).

Jag kan tänka mig att begreppet synskärpa är användbart för den som vill sälja glasögon/linser/laseroperationer men det är inget jag rekommenderar för den som villa vara utan glasögon/linser/laseroperationer.

Första version: 2015-08-12, Uppdaterad 2015-08-20, 2015-11-27

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This blog is kept spam free by WP-SpamFree.

Om min metod för att förbättra synen på alla avstånd